Euron? Nu igen?

Skamligt att det ens ska bli tal om en ny debatt kring Euron. Överallt krävs det att det som folket beslutade i fråga om EMU 2003 ska rivas upp. Det är påfallande likt en annan diskussion som hela tiden råder kring EU-frågor. När folken inte röstar rätt, ska det röstas om. Irland har drabbats förut och riskerar att (eller är garanterade) drabbas igen. Nu är det alltså dags för Sverige, det har gått knappt fem år sedan omröstningen och argumenten som flög vida omkring i debatten kring Lissabonfördraget, att en folkomröstning är för dyr att genomföra, eller att befolkningen inte har intelligens nog att förstå, har hamnat på skampålen.

Helt plötsligt är en folkomröstning inte för dyr, det har att göra med att det nu verkar som att befolkningen (har vi gått på snabbverkande intelligenskurs, månne?) finner sig vänligare stämd till Euron som valuta. Man tycker att det genast borde gripas tillfället i flykten och snabbt som attan genomföra en ny omröstning så att folket denna gång röstar rätt. Här är några skäl att låta bli:

1. ECB är fortfarande en helt centraliserad organisation som inte tar hänsyn till enskilda länders situationer och behov, det är endast "Europas" bästa som ligger främst. Med Europa avses de fyra stora, Frankrike, Tyskland , Spanien och Italien, övriga länder får vackert anpassa sig till att politiken blir därav.


2. Att kronans värde fallit i förhållande till Euron är en bagatell som inte spelar någon större roll i det långa loppet, den föll i början av krisen och har sedan dess legat kvar stadigt på samma värde. Hade det varit fråga om någon dramatisk förrändring där priset fördubblats eller tredubblats hade det varit en anna fråga.


3. Ska man verkligen fatta sådana här drastiska beslut i en lågkonjunktur? Borde inte viktiga frågor analyseras under en längre tid och inte hastas fram, det är trots allt fortfarande (vad än euroförespråkarna påstår) en fråga som berör mer än bara valutan. Det är nog också de flesta medvetna om, annars hade det inte behövt vara en så stor fråga.