torsdag 21 maj 2009

Konstitutionsrevision ett måste

Det var länge sedan Sverige reviderade och såg över sin konstitution. Den senaste grundlagen vi idag har är yttrandefrihetesgrundlagen, den antogs 1992 och det är även den som Piratpartiet främst motiverar sin politik med. Det kanske inte är särskilt konstigt att övriga partier har svårt att hänga med i svängarna när Piratpartiet kör hårt, med tanke på att lagen är yngre än alla riksdagspartier och därmed inte ett grundläggande fundament i deras politik. Även om de naturligtvis försöker så gott de kan, med mer eller mindre goda resultat.

Kort sammanfattning av Sveriges konstitution

Sveriges konstitution, består av fyra olika huvudelar, grundlagarna. Det är regeringsformen, successionsordningen, tryckfrihetsförordningen och den tidigare nämnda yttrandefrihetsgrundlagen. De har tillkommit under olika tidpunkter, men har lika högt värde rent statsmässigt och politiskt. För att ändra i grundlagarna krävs att riksdagen två gånger godkänner ändringen med ett mellanliggande riksdagsval som garant för att folkets vilja säkras.

Sverige saknar konstitutionsdomstol, en fristående instans som ska garantera att lagstiftningen inte strider mot konstitutionen. Istället har vi konstitutionsutskottet (KU) som fyller samma funktion, i KU sitter av riksdagen utsedda representanter.

Varför ska vi göra något?

Som sagt, det var länge sedan vi såg över landets konstitution, även om det var mindre än tjugo år sedan vi fick en ny grundlag. Vad vi är i behov av är dock en omfattande revision, vi märker detta när allt fler börjar ifrågasätta fyraprocentsspärren till riksdagen. Det fifflas i vallokalerna och det finns inga övergripande, nationella regler för hur det ska fungera i en vallokal som är självklara.

Jag pluggade i Spanien för fem år sedan. Just när jag var där firade Spanien sin tjugofemte årsdag för sin konstitution. Det var inte så att det var glädje bland alla människor, men det kallades fest och man uppmärksammade det faktum att konstitutionen funnits i tjugofem år. Det var dags att se över den. I ett land där man för bara trettio år sedan levt i en total diktatur och konstitutionen skapats med alla de västliga ländernas goda exempel i allmänhet (Sveriges i synnerhet), tyckte man nu att det var dags att se över och reformera konstitutionen. Vår nu äldsta orevisionerade grundlag är tryckfrihetsförordningen, den är fruktansvärt bra, men varför bara nöja sig med det konstaterandet?

Det vi idag har framför oss är en tid som kommer präglas av nya möjligheter att sprida information, nya möjligheter att tillskansa sig information, nya metoder att rösta, men framförallt är vår ideologiska inställning annorlunda i grunden. Vår konstitution måste reformeras för att passa in i det samhälle vi idag lever i och det räcker inte med KU:s små tilläggsförslag och ändringar.

Ordet 'internet' måste stå någonstans i tryckfrihetsförordningen. Vi måste fundera på om det kanske är så att demokrati borde innebära demokrati för alla och inte bara för dem som har uppnått en viss ålder. Vi måste fundera på om det räcker med ett enda parlament som inte på långa vägar representerar de spretiga åsikter det svenska folket faktiskt har idag.

Vi måste göra konstitutionens innehåll till något allmänt känt, det är viktigare att veta vad konstitutionen innebär än att Gustav Vasa åkte skidor i Dalarna (även om det också är en spännande berättelse, som med stor sannolikhet är ett påhitt). Konstitutionen ska förse oss med våra grundläggande rättigheter, då är det inte acceptabelt att det råder tvekan om hur upphovsrätten förhåller sig till yttrandefriheten och tryckfriheten.

Vad kan göras?

För det första skulle detta kunna vara en fråga som Piratpartiet tar till sig, det ligger definitvt helt i linje med vad partiet har för utgångsläge. För det andra måste även andra partier ta den här frågan på allvar, redan nästa mandatperiod borde KU sättas i arbete med att skapa ett utkast. Vid nästa mandatperiods slut kan vi ta ett beslut tillsammans som ett folk, inte ett beslut fattat av en kung eller ett parlament.

Idé för parlamentsval och liknande

Personligen tycker jag att fyraprocentsspärren bör tas bort och ersättas med en tvåprocentsspärr. Alternativt att fyraprocentsspärren behålls och man har två val, ett för att avgöra vilka partier som ska få sitta i riksdagen och ett för att avgöra hur många mandat dessa ska få sig fördelade. Med båda dessa förslag förstärks folkets vilja i parlamentet, i det första kommer vi se fler partier i riksdagen, men en svagare regering. I det andra en lika stark regering som vi normalt ser idag, men mandaten kommer vara fördelade efter hur hela väljarkåren anser, istället för att de som röstade på andra i första omgången får se sina röster kastade i papperskorgen.

Det bör även skapas ett nytt parlament, ett där varje kommun har en representant, oavsett storlek på kommunen. Detta för att skapa en större balans i fördelningen av resurser. Sverige består av alla kommuner och därför bör även alla kommuner få lika hög status i beslutsfattandet. Omfattande arbete för att utreda vad en kommun bör vara krävs naturligtvis för att detta ska bli möjligt.

En konstitutionsdomstol måste finnas, rimligtvis utses domarna i samråd mellan de två parlamenten. Domstolen måste därefter vara en enskild instans som inte svarar inför parlamenten.

Statschefen måste vara antingen vald direkt av folket eller indirekt genom parlamentsvalen. Att fortsätta ha en monarki är löjligt och inte seriöst rent politiskt, även om det kan verka charmigt och romantiskt. Statschefen bör rimligtvis vara ordförande för ett av parlamenten.

En orealistisk dröm

Nåja, man kan väl drömma i alla fall. Vi kommer väl fortsätta med våra gamla grundlagar och slutligen inse att vi brutit mot dem i flera årtionden enbart för att de inte var enkla och lättförståeliga.

3 kommentarer:

  1. Jag gillar att Storbrittaniens regent kan beordra omedelbar halshuggning av talmannen i house of commons. Det står faktiskt en yxgubbe där som har till uppgift att utföra ordern. Kanske något för sverige?

    SvaraRadera
  2. Ett ytterligare bevis för att man bör se över konstitutionerna då och då. En konstitution blir otidsenlig och man förlorar respekten för den om den inte speglar tiden. Det blir lite som Bibeln, ingen tror egentligen på den, men man håller stenhårt i den.

    SvaraRadera
  3. Jag håller med dig om mycket här, lägre spärr är bra, konstitutionsdomstol skulle vara bra, men angående regionsbaserade parlament, såsom ett baserat på kommuner är jag tveksam. Tanken är god, men vad jag sett av liknande varianter (USA, till en del EUs ministerråd, England) så tenderar de framförallt att resultera i politisk kohandel (stöd vårt förslag om övervakning så bygger vi en bro i din valkrets och du blir omvald, etc).

    Fysisk närhet är helt enkelt inte nödvändigtvis ett kriterium som garanterar att representanten representerar sina väljare. Dessutom skulle fördelningen förmodligen resultera i tvåpartifördelning i den kammaren, även om en del valsystem åtminstone förbättrar för valmöjligheterna.

    Men till slut föredrar jag ideologisk närhet.

    Kanske om du har någon ide om hur man skulle undvika de problemen? Att de bara får hantera regionalpolitiska frågor?

    Vad gäller statschef är jag nöjd med i stort sett vad som helst så länge de saknar egentlig makt. Fördelen med en monarki är ju att när de gör korkade saker kan vi säga att det inte är vårt fel, hrm'a om inavel, och låtsas som det regnar.

    SvaraRadera